"Hacktivism" är den generella termen för någon som ägnar sig åt digitalt politiskt motstånd. Enligt wikipedia är hacktivism något som funnits sedan 1989 och som frodas även i dessa dagar.
En diskussion kring hacktivismens etiska dimension är detsamma som en diskussion kring traditionell typ av aktivism. Så nedan presenteras faktorer som jag anser inverka på bedömningen av sådan aktivitet.
Först vill jag göra en viktigt poäng. Vi kan inte gå ifrån konstaterande att digitalt motstånd är moraliskt försvarbart till alla bör ägna tid åt digitalt motstånd. Att t.ex upphöja digitala hacking-attacker till allmän lag (kategoriskt imperativ i en Kantiansk mening ) är vare sig praktiskt eller önskvärt. Vi frestas ofta till den typen av resonemang av idealister som menar att så länge det finns något gott att göra bör vi göra det. Jag kommer kalla detta resonemang för "det oändliga ansvarets paradox", och jag kallar det paradoxalt för att det är omöjligt att följa.
Således kan vi hedra de som utför goda handlingar utan att förminska det hedervärda i deras beteende genom att hänvisa till att det bara var deras plikt.
Som ett exempel för att belysa olika etiska dimensioner av aktivism kan vi använda Gandhi, en av historiens mest framgångsrika aktivister. Flera frågor dyker upp:
- Handlade Gandhi i enhet med sin plikt eller utöver den?
- Spelar Gandhis egen inställning till sin aktivism något roll?
- Han lyckades. Om han inte hade lyckats, hade hans aktivism haft samma moraliska värde i våra ögon?
- Kan vi föreställa oss Gandhi som spjuthuvudet på en ostoppbar social utveckling, och hans handlingar som redskapet genom vilket den utvecklingen aktualiseras? Ska vi i så fall föreställa oss Gandhi inte som en aktivist utan som ett uttryck för den era i vilken han levde? Det blir då något Hegelisansk över hans aktivism, som i det närmaste tycks oförenligt med den gängse tolkningen av fri vilja, och utan fri vilja finns naturligtvis inte heller något moral. Socialt konstruerad aktivism.
En fråga som inte får plats i ovanstående exempel är intentionalitet (det var ju uppenbarligen hans mening att få till stånd de förändringar som skedde). De danksa mohammedbilderna är ett exempel på något som troligen fick helt andra konsekvenser än upphovsmännens intentioner, och som av många anledningar kan betraktas som moraliskt negativa. Vem bär ansvaret för de konsekvenserna?
Jag menar förstås med ovanstående exempel att diskussionen är direkt överförbar på andra typer av aktivism. Denna blogg kommer ha anledning att återkomma till de ställda frågorna, mycket kommer förhoppningsvis diskuteras ingående.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag kanske kan utveckla mitt resonemang från mina tidigare inlägg.
(1) Vi tänker oss att det finns en jämvikt som vi strävar efter - det optimalt goda samhället, exempelvis ett socialistiskt samhälle framför ett kapitalistiskt.
(2) Vi tänker oss sedan att det finns en mängd aktörer som har preferenser åt olika håll - socialister och kapitalister, vilket här blir potentiella aktivister (socialister) och nuvarande "maktuppbärare (kapitalister).
(3) Vad jag vill hävda är att alla dessa inte existerar på samma nivå. Vi har inte en samling av kapitalister och en samling av socialister, utan vi måste differentiera: vissa kapitalister spelar en mer avgörande roll för uppbärandet av kapitalismen - och vissa socialister spelar en mer avgörande roll i det hypotetiska arbetet med att största kapitalismen.
(4) Vi tänker oss nu att det finns en mycket stor mängd "goda" handlingar (vilket här hypotetiskt sätt skulle kunna vara socialistiska försök att största kapitalismen), där digitalt motstånd är en variant.
(5) Utifrån detta tror jag alltså att man måste se allt i ett sammanhang. Vad vi har är ett SYSTEM, en intrikat uppsättning av olika aktörer och handlingar, och jag vill hävda att vi måste analysera aktörerna och handlingarna i förhållande till varandra, i förhållande till systemet - inte bara i förhållande till om en handling är god eller dålig "i sig".
(6) Här kan vi enkelt använda oss av Johans Gandhi-metafor. Gandhi var inte enbart en enskild aktör som kunde utföra en enskild handling mot vissa enskilda aktörer. Gandhi var i hög grad indragen i ett större system - en hel frihetskamp i Indien - där han (antar jag) snart kom att inse att han fick rollen av att vara den avgörande aktören. På så sätt (om vi tänker att Gandhi resonerade som så) skapades en större plikt för Gandhi (och inte vilken annan indier som helst) att agera ledare för motståndsrörelsen och på samma sätt skulle jag vilja hävda att graden av moralisk önskvärdhet i Gandhis handlingar måste analyseras utifrån detta: när han agerar agerar han också "moraliskt" för en hel rörelse.
Skicka en kommentar